En sammetskavaj kan vara sydd i bomull, viskos, silke eller polyester. Fibern på lappen avgör hur tyget klarar väta, och viskos är svagare när den är blöt än när den är torr. Skrynklor släts ut med lätt ånga, eftersom ett strykjärn plattar till luggen. Skötselsymbolerna i kavajen avgör hur den får tvättas och strykas.
Sammet är vävd, velour är oftast stickad
Sammet är ett vävt tyg vars rätsida täcks av en tät, kort lugg. Luggen skapas under vävningen med en extra varp, en extra uppsättning längsgående trådar. Det går till på två sätt. Antingen vävs varptrådarna i öglor över metallstänger som skär upp öglorna när stängerna dras ut. Eller så vävs två tyger mot varandra, hålls samman av lugggarnet och skärs isär med en kniv när tyget lämnar vävstolen. Oavsett fiber gör luggen tyget mjukt, men tryck och strykning plattar till luggen.
Velour är i regel ett stickat tyg med lugg, ofta i polyester eller bomull, och luggen är vanligen kortare än sammetens. Den krossade sammet som syns i festkläder räknas inte som sammet utan som en form av velour, eftersom bottnen är stickad. Det finns också vävd velour, men den är ett eget tyg som vävs på ett annat sätt än sammet. Står det velour på lappen är tyget inte sammet.
Manchester är en bomullssammet med luggen i längsgående ribbor, så kallade valkar. Hur manchester skiljer sig från tweed står i vår guide till tweedkavaj och manchesterkavaj.
Bomull, viskos och polyester tål väta olika
Förr vävdes sammet oftast av silke. I dag finns sammet bland annat i bomull, linne, ull, viskos och polyester, och i blandningar. Mycket av det som säljs som silkessammet är en blandning av silke och viskos eller bomull. Läs därför fiberinnehållet på lappen och inte bara ordet sammet. Ull, linne och tweed jämförs i guiden till kavajens tyger.
| Fiber i luggen | Att tänka på | Högsta stryktemperatur |
|---|---|---|
| Bomull | Den vanligaste sammeten i handeln. Tar upp fukt i fibern | Tre prickar, högst 210 °C |
| Viskos | Suger upp mer fukt än bomull och tappar styrka när viskosen är blöt | Två prickar, högst 160 °C |
| Silke | Den äldsta och dyraste sammeten. Sammet helt i silke är ovanlig | Två prickar, högst 160 °C |
| Polyester | Fukten stannar på fiberns yta i stället för att tas upp i fibern | Två prickar, högst 160 °C |
| Polyamid (nylon), akryl och acetat | Polyamid och akryl är syntetfibrer, medan acetat tillverkas av cellulosa | En prick, högst 120 °C |
Strykinställningen gäller fibern som sådan, inte sammeten. På en sammetskavaj stryker du inte på luggen alls, och skötselrådet i plagget går alltid före tabellen.
I hållfasthetsprov på äldre viskostyger från 1960- till 1990-talet förlorade tyget upp till 50 procent av styrkan i blött tillstånd. Styrkan kom tillbaka när tyget torkat.
Ibland blandas en liten andel elastan in för att tyget ska ge efter, och sammeten kallas då stretchsammet. Polyamid, akryl och acetat har en lägre strykgräns än polyester, en prick i stället för två.
Kontrollera luggen och lappen på sammetskavajen i butiken
Dra handen över framstycket. Luggen ligger åt ett håll, och tyget ser ljusare eller mörkare ut beroende på hur luggen ligger mot ljuset.
Leta också efter ljusa eller mörka fläckar som inte går att borsta bort. Sådana fläckar kan misstas för ojämn färgning, men fläckarna är tryckmärken som uppstår där luggens vinkel ändrats. De flesta går tillbaka av sig själva med tid och fukt i luften, men vissa försvinner aldrig helt.
Vänd sedan på kragen eller öppna innerfickan och läs lappen. Där står fiberinnehållet i luggen och i bottenväven, och där står skötselsymbolerna.
Så slätar du ut en sammetskavaj utan att platta till luggen
Sammet rynkar sig sällan, eftersom luggen motverkar att veck sätter sig. Behöver du ändå släta ut en sammetskavaj räcker det med lätt ånga från några centimeters avstånd, utan strykjärn, enligt den franska kavajtillverkaren Mister K. Tryckmärken i sammetstyg går att resa med lätt ånga från tygets baksida och försiktig borstning i luggens riktning. Ångan påskyndar bara det tyget gör av sig självt med tid och fukt. Ett strykjärn mot rätsidan plattar till luggen.
Råden om tvätt skiljer sig mellan tillverkarna. Mister K tillåter maskintvätt i 30 °C med plagget vänt ut och in bara för vissa tekniska kavajer, och kavajerna får aldrig torktumlas. Mister K kallar kemtvätt den säkraste lösningen vid tveksamhet. Skräddade sammetsplagg som klänningar och kostymer behöver troligen särskild skötsel eller kemtvätt. Står det på lappen att plagget bara får kemtvättas ska sammeten inte utsättas för mycket vatten. Inget råd gäller alla sammetskavajer, och lappen i just din kavaj avgör.
Skötselsymbolerna visar hur sammetskavajen får strykas och tvättas
Prickarna i strykjärnet bland skötselsymbolerna anger högsta temperatur på sulan. En sammetskavaj i bomull kan ha en lägre gräns än bomull i sig tål, eftersom en kavaj är byggd med inlägg och formpressade detaljer som tar skada av vatten och värme.
Fyra symboler att känna igen på en sammetskavaj:
- Ett överkryssat strykjärn betyder att plagget inte får strykas, eftersom strykning väntas ge bestående förändringar.
- Ett strykjärn med en prick betyder högst 120 °C, och ett ångstrykjärn kan då ge bestående skador. Finns symbolen i varianten utan ånga ska kavajen inte heller ångas.
- En cirkel med bokstaven P eller F betyder att plagget får kemtvättas, och bokstaven talar om för kemtvätten vilka lösningsmedel som får användas. Ett streck under cirkeln betyder en skonsammare process.
- En överkryssad cirkel betyder att plagget inte får kemtvättas, och då ska du inte heller använda fläckborttagning med lösningsmedel.
Förvara sammetskavajen så att luggen inte trycks ned
Luggen tål inte att vara hoptryckt under lång tid. Häng sammetskavajen så att andra plagg i garderoben inte trycker mot framstycket, och vik inte kavajen. För sina kavajer rekommenderar Mister K en bred galge, en skyddande klädpåse och kemtvätt en gång om året. Kavajen ska vara ren när du förvarar den mellan säsonger.
Senast faktagranskad: 22 oktober 2026